Franco går igen
I Santander hålls minnet av diktatorn levande
 et är nu 25 år sedan diktatorn
Francisco Franco y Bahamonde avled efter en längre tids sjukdom. Hans stoft
ligger i säkert förvar i det ofantliga gravmonumentet i Valle de los Caídos
utanför Madrid, men än i denna dag går han igen.
Jag tappade hakan när jag för några år sedan kom till Santander, Kantabriens
huvudstad, och fann mig stå öga mot öga med El Caudillo. Han stod staty på hedersplatsen
framför rådhuset – på Plaza del Generalísimo.
Det var emellertid bara början. Varje vandring genom Santanders gator blev
en odyssé genom Francotiden. En gata har uppkallats efter Francos politiska parti, Falange
Española. Ett av de största torgen heter Plaza José Antonio efter partiets grundare Primo
de Rivera, som avrättades 1936 och som delar krypta med Franco. På ett annat torg finns en
staty av Matías Montero, falangisternas egen martyrgestalt från inbördeskriget.
Från gatskyltarna stiger de gamla hjältarna ned, en efter en. General Mola,
chef för säkerhetstjänsten. General Dávila, försvarsminister i Francos första regering. General
Alonso Vega, barndomsvän till Franco och minister med ansvar för Guardia Civil. Pilar Primo de
Rivera, José Antonios syster, som ledde falangisternas kvinnoförbund och avlade ett flertal
vänskapsbesök i Hitlers Tyskland. Carrero Blanco, den gamle amiralen som Franco utsåg till
premiärminister 1973 men som mördades av ETA kort därefter.
Santander håller minnet levande av inbördeskrigets slag vid Ebro, Belchite
och Brunete. På gatan Alcázar de Toledo påminns man om den långa belägring som Francoanhängarna,
med överste Moscardó i spetsen, uthärdade i slottet med samma namn. De röda tog Moscardós son
som gisslan och hotade att avrätta honom om frankisterna inte gav upp. Överste Moscardó vägrade;
per telefon tog han farväl av sin son med orden: ”Ge din själ åt Gud, ropa Leve Spanien och dö
som en fosterlandsälskare”. Sonen avrättades, men snart kom Francos specialtrupper till
undsättning och belägringen hävdes. Moscardó adlades sedermera av Franco – och fick en
gata uppkallad efter sig i Santander.
Flottans hjältar har sin gata och Balearernas hjältar sin. Här fattas
inte ens División Azul, den spanska frivilligkåren som slogs på nazisternas sida i andra
världskriget.
Ingenstans i dagens Spanien hyllas Francotiden så oblygt som i Santander,
den stad där till och med kyparna, hororna och tiggarna är högervridna, enligt författaren
Jesús Pardo. Ett internationellt historikerseminarium begärde i somras att politikerna skulle
befria staden från dessa symboliska övergrepp. Politikerna sägs ha tagit detta under
övervägande. De lokala anarkisterna har annars föreslagit att staden skulle kunna förklaras
som friluftsmuseum med markerade rundvandringar.
Även om gatumiljön i Santander står i en klass för sig är Francostatyn
inte Spaniens enda; det finns en i Francos hemstad Ferrol i Galicien och ytterligare en i
Madrid. I Ferrol finns planer på att ta bort statyn, men halva befolkningen vill faktiskt
ha den kvar. I Madrid råder förvirring. En reporter från dagstidningen El País ringde
härförleden upp en tjänsteman i stadshuset för att få veta om det möjligen fanns några
planer på att avlägsna statyn från gatubilden. Icke. Helt omöjligt. Statyn tillhör nämligen
inte staden. ”Vi rengör den bara”, förklarade tjänstemannen. ”Hur skulle vi kunna ta bort
den när den inte är vår?” Ingen vet vem som äger statyn. Kanske hör den hemma hos något
departement som inte längre finns.
Frankismen dog inte i strid, den led sotdöden, och därmed har det heller
aldrig funnits några segrare som utkrävt ansvar och fördömt det förflutna. Det var Francos
egen kronpris, Juan Carlos, som ledde övergången till demokrati. Varför skulle någon idag
vilja röra om i gamla sediment? Enligt en färsk opinionsundersökning känner sig 42 procent
av spanjorerna helt likgiltiga inför Franco.
En sak har i alla fall förändrats. När jag besökte Santander 1996 fanns
det fortfarande mynt med Francos bild. ”Francisco Franco, Caudillo de España, por la G. de Dios”
stod det på dem; med G. menades Gracia, nåd. Ledare av Guds nåde. Nu är de mynten ogiltiga.
Franco har tagit ett litet steg tillbaka, men än har han inte slagit sig till ro för gott i
Valle de los Caídos.
GUDRUN NORSTEDT
Dagens Nyheter 21 december 2000
|
