Åter till boken om Geddas karta

Samiska land i Umeå lappmark 1670

År 1670 lät landshövding Johan Graan upprätta en förteckning över vilka land och fiskevatten som varje enskild skattelapp i Umeå lappmark förfogade över. Samerna i detta område var indelade i fyra lappbyar: Umbyn, Granbyn, Ran- eller Laisbyn samt Vapstbyn.

Umbyn omfattade nuvarande Lycksele kommun samt Storumans kommun utom Tärna och befolkades uteslutande av skogssamer.

Granbyn omfattade ungefär Sorsele kommun utom delen väster om Ammarfjällsmassivet. Även i Granbyn var de flesta skogssamer, men det fanns också fjällsamer i den översta delen.

Ran- eller Laisbyn var en fjällsameby som omfattade fjällområdet mellan den nuvarande gränsen till Norrbottens län och söderut ned till Umeälven. Byn hade fått sitt namn efter Ranens sogn i Norge och samerna i byn var verksamma på båda sidor om vattendelaren. Riksgränsen hade ännu inte dragits.

Vapstbyn var också en fjällsameby. Den omfattade fjällområdet från Umeälven och söderut ned till gränsen mot Jämtlands län. Namnet kommer från Vefsn sogn i Norge. Precis som i Ranbyn var samerna i Vapstbyn verksamma i båda rikena.

Skogssamerna levde året runt i skogslandet i det som nu är Västerbottens län. Fjällsamerna kom dit på vintern. Omkring jul och nyår samlades alla på kyrkplatsen i Lycksele, där de bevistade gudstjänster, idkade handel och erlade skatt till lappfogden. Det var i samband med detta som landshövding Graan lät upprätta sin förteckning över deras land och vatten.

Förteckningen publicerades 1909 i K.B. Wiklunds och J.K. Qvigstads sammanställning "Dokument angående flyttlapparna m.m." (del 2). Den fick där rubriken "Utkast till jordebok för Ume lappmark 1670". Originalhandlingen saknar dock rubrik och omtalades senare av Johan Graan som en "förteckning".

Handlingen förvaras i Riksarkivet i samlingen Topographica Lappmarken 1–2. Den har skannats in av Ájtte-museet och återfinns på deras cd nr 1138. Texten nedan har skrivits av från denna inskannade originalhandling. Avskriften har skett så troget som möjligt, utan modernisering av stavningen. Några mindre skillnader finns mot den avskrift som publicerades av Wiklund och Qvigstad. Det gäller bland annat en av de två undertecknarna Jacob Jacobsson Grubb, som var underlagman i Västerbotten 1638–1679. Wiklund och Qvigstad skriver felaktigt "Jacob Pawelss[on] Grubb".

Avskriften börjar nedan. Om du vill kan du gå direkt till:

• Umbyn
• Granbyn
• Lais- eller Ranbyn
• Vapstbyn

Såssom heela wyda Lappmarken är deelt Uthi wissa byar, hwilka fuller nampn i förre tyder gifne ähre, men om det Landh som hwar och een Lapp besitter, medh dess särskilte fiskiewattn, hafwer man aldrigh haft wettenskap om, eller i någre Jordböcker tillförende finnes; Altså hafwer H:r Landzhöfdingen Wälb. Johan Graan warande nyligen Uthi Uhmeå Lappmark, dyt de andre byar, Graanbyen, Lays- eller Raan, och Wapsten woro försambladhe, efterfrågadt och Ransakadt om hwar och eens landh och fiskiewattn Uti samme byar belägne, och låtit giöra een förtechningh som föllier.

Uhmeå Byen.

Larss Matsson Ländzman,

hans Landh heeter Styttingzland, fiskiewattnet Graanträsk, Ackie iauri, Åkot, Tioiktz iauri, Åseiauri, Koliauri, och några små tiärner.

Jöns Swänsson,

hans Landh heeter Styttingz Landh, och fiskiewattnet, Miekeiauri, Ahls Jauri, Siuåm Lobbell, Auren iauri, och några små tierner.

Nillss Nillsson,

hans Landh heeter Pausill, och fiskiewattnet haar han i Umeå Älfwen, Sandwyk, Arenz Järf, Mört tiärn, Jacker träsk.

Pär Tomesson,

hans Landh heeter Mårdbärgh, fiskiewattnet Öörträsk, Långsehle Uthi Örån, och 3 små tierner.

Anders Bängtsson,

hans Landh heeter Snarabärg, fiskiewattn Steen Sehl i Stoor älfwen, Ulfseele, Namptz iauri och andra små tiernar.

Mårten Joensson,

hans Landh heeter Altaware, fiskiewattn Twaraträsk, Korpträsk, Kallträsk och några små tierner.

Olof Mårtensson,

hans landh heeter Sweiter, fiskiewattn, Brenträsk, Torrträsk och några små tierner.

Jacob Joensson,

hans Landh heeter Salis Kielis, eller mörklydh, fiskiewattn Paudi iauri och een tiärn.

Anundh Clemetsson,

hans landh heeter Tyfwekelis, fiskiewattn haar han i Kardenwyk Uti Stoor Uman, Kardeniauri och 2 små tiernar.

Per Clemetsson,

hans landh heeter Diurefiäll, fiskiewattn Lays iauri, Könery.

Joen Andersson,

hans Landh heeter Måberg, fiskiewattn har han i Uhmeå Låspen, Roktz iauri, Röri iauri, Arendz iauri, Kleio iauri, Lulelokt.

Ingewald Tomesson,

hans Landh heeter Blååbärgh, fiskiewattn Lomsehle, Maatträsk, Jen iauri och een lyten tiärn.

Jacob Larsson,

hans Landh heeter Jurbärgh. Fiskiewattn Baarseel i Umå älfwen, Jar iauri, Skerfwaniauri, och 3 små tierner emellan träsken.

Ture Turesson,

hans Landh heeter Stånghbärg, fiskiewattn Hwormträsk, Hwormsehle Uthi Windell älfwen, och Staggauri ibidem, 1 tiärn.

Amundh Amundsson,

hans Landh heeter Tuurbärgh. Fiskiewattn Turträsk och Mickeiauri.

Åter till sidans början

Graan Byen.

Olof Tomesson ländzman,

hans Landh heeter Blekfiäll. Fiskewattn Jukts träsk, Giäddwattn, Odalträsk och 3 små tiärnar.

Jacob Andersson,

hans landh heeter Ulffiäll. Fiskewattn Ulfträsk, Hudssträsk.

Pär Mårthensson,

hans Landh heeter Blekfiäll. Fiskiewattn Blekträsk, Harrträsk, Tallträsk, och några små tiärner.

Larss Tomesson,

hans Landh heeter Blekfiäll. Fiskiewattnet Juktz träsk, Giäddwattn och Oldaträsk.

Siul Larsson,

hans Landh heeter Sandlyeden, fiskiewattn Sandhträsk, Stångträsk, Sandsehle, och några små tierner.

Påwell Nillsson,

hans Landh heeter Börkel Lyeden. Fiskiewattn Börkell träsk, Krook siöen, Skrefiauri, och Öfwerst Uthi Juxåån.

Anders Tomasson

Olof Månsson

bruka samma Landh och wattn medh Påhl Nillsson.

Pär Anundsson,

hans Landh heeter Diurfiäll. Fiskiewattnet Diurträsk, Branträsk, Brunträsk.

Enar Månsson,

hans Landh heeter Dorfiäll, fiskiewattn, Kiuni Jauri, Fällträsk, Biörnträsk, Kådisträsk.

Siul Andersson,

hans Landh heeter Amertfiäll. Fiskiewattn, Kiuni Jauri, Fällträsk, Biörnträsk, Kådisträsk.

Mårten Jöensson

Mårthen Joensson

deras Landh ligger på Diurfiället. Fiskiewattnet heeter Jux Sehl Uthi Jux älfwen, Frösk Sehl, Stabur tiärn, Rackträsk, Aftiern, Faaltiern, Skårfwe tiern.

Larss Månsson,

hans Landh heeter Siuktfiäll. Fiskiewattn, Alisträsk, Karnis träsk.

Anundh Siulsson,

hans Landh heeter Ryss Lyden. Fiskiewattn Ulsehle, Ullträsk, Ackieträsk.

Påhl Siulsson,

hans Landh heeter Kiörkzfiäll. Fiskiewattn Luluch, Kiäris Jocki, Ramwyk uti Windelen.

Per Tomesson,

hans Landh heeter Juxfiäll. Fiskiewattn Hausträsk, Mörtträsk, Saxträsk, Akisträsk och Magträsk.

Lars Persson,

hans Landh heeter Amosfiäll. Fiskiewattn Kaussträsk, Laisträsk, Tukträsk, Hoikträsk, Amosträsk.

Nills Tomesson

Mårten Tomesson

deras Landh heeter Nordfiäll. Fiskiewattn Kautsträsk, Akolträsk och Bruksehle uti Windelen.

Clemet Siulsson,

hans Landh heeter Råufiäll. Fiskiewattn Sandträsk, Råuträsk, Sandsehle uti Windelen.

Unge Per Anundsson,

hans Landh heeter Biörkfiäll. Fiskiewattn Kiåssträsk, Suns iauri, Wäns-Jauri.

Mårthen Siulsson,

hans Landh heeter Stålbärge. Fiskiewattn Såhrsele Uti Windelälfwen, Amträsk Sioidrträsk.

Joen Olofsson,

hans Landh heeter Amfiäll. Fiskiewattn Amseel, Blacksehl, Krutträsk.

Åter till sidans början

Lais eller Raan.

Larss Persson Ländzman,

hans Landh heeter Braans fiäll. Fiskiewattn Kauris träsk, och i Stor Uman.

Siul Andersson,

hans Landh heeter Kallfiäll. Fiskiewattn Kallträsk på Nåriges sydan, Wiristräsk har och sitt utlopp Wäster Uth, Bäfwerwattn och på Nåriges sydan.

Larss Andersson

Enar Nillsson

Anders Nillsson

Anders Siulsson

Alla desse bruke samma Landh och wattn som Siul Andersson

Per Nillsson,

hans Landh heeter Akasfiäll wästerom fiällryggen. Fiskiewattn heeter Akesswattn, Sucke mock, Grunträsk.

Siul Larsson

Joen Nillsson

Desse bruke samma Landh som Per Nillsson uppå Stora Akessfiället.

Johan Nillsson

Siul Nillsson

Anders Nillsson

Deras Landh heeter Ryfiäll, fiskiewattn Juxiauri, Baalträsk och Kiristräsk.

Joen Tomesson,

hans Landh heeter Laifiäll, fiskiewattn Postock, Alltiswattn och små tiernar.

Siul Joensson,

hans Landh heeter Långhfiäll. Fiskiewattn har han i Wåldbörn uti Stor Uman.

U. Per Nillsson,

hans Landh ligger på Ryfiäll. Fiskiewattn Waskträsk, Platträsk, Kuutbäcken.

Samuell Hållstensson,

haf:r Landh i Fårgfiäll. Fiskiewattnet heeter Fårghträsk, och några andra små träsk.

Åter till sidans början

Wapsten.

Nillss Mårtensson Ländzman,

hans Landh ligger Uthi Oxenfiäll. Fiskiewattn Rautzwattn, Oraidewattn Kengeiauri.

Joen Hendersson,

hans Landh ligger Uthi Derenfiäll. Fiskiewattn Kiut iauri och några små träsk.

Anders Pädersson,

hans Landh ligger Uthi Gardefiäll. Fiskiewattn Kardisswattn och några små träsk.

Bängdt Andersson,

Brukar samma Landh och Wattn.

Tomas Siulsson,

hans Landh ligger Uthi Fierbfiäll. Fiskiewattn Uthi biörkwattn och några små träsk.

Anders Siulsson,

hans Landh ligger Uthi Ardifiäll, fiskiewattnet heeter Laussiauri och några små träsk.

Joen Jacobsson,

hans Landh heeter Toriefiäll, fiskewattn Reens Wattn, hornwattn och några små träsk.

Jacob Larsson,

hans Landh heeter Oxefiäll. Fiskiewattn Rautzwattn, Rodewattn.

Jöns Nilsson,

hans Landh heeter Biällfiäll, fiskier Uthi Rautzwattne och Welwatnet.

Clemet Siulsson,

hans Landh heeter Ardifiäll, fiskier Uthi Lays träsk, Umå Låspen och några små tierner.

Nills Olofsson

Siul Joensson

deres Landh ligger Uthi Ariefiäll. fiskia Uthi Arieträsk och Alssträsk.

Olof Hindersson,

hans Landh heeter Liussfiäll. Fiskiewattn Raanswattn och några små tiernar.

Attill Olofsson,

brukar samma Landh och Wattn.

Gunnar Olofsson,

hans Landh ligger Uthi Färbfiäll. Fiskiar Uthi Jubbeträsk, och några små träsk.

Joen Olofsson,

brukar samma Landh och Wattn.

Joen Olofsson,

hans Landh ligger Uthi Ferbfiäll i söder. Fiskiar Uthi Oxewattnet, Taggeträsk, Och några små träsk.

Påhl Larsson,

brukar samma Landh och Wattn.

Jöns Tomesson,

hans Landh heeter Wåckfiäll. Fiskiar Uthi Reutzwattn och andra små träsk.

Nillss Mårtensson,

hans Landh heeter Fuurfiäll, fiskiar Uthi Rautzwattnet.

Mårthen Clemetsson,

hans Landh heeter Färbfiäll. Fiskiar Uthi Axewattnet.

Mårthen Siulsson,

hans Landh heeter Ardifiäll. Fiskiar Uthi Umeå träsk, och lais träsk.

Att således som föreskrifwit ståår, passerat ähr, betyga Undertecknadhe. Datum Lyckseele Uthi Umeå Lappmark. d. 10 January A. 1670.

Ægidius Otto, Jacob Jacobss. Grubb