Hem Natur Textjobb Kultur Trycksaker Thalassa Publicerat

Källdokument angående dragningen av landskapsgränsen

mellan Ångermanland, Västerbotten och Åsele lappmark

Råskillnadsdeputationens sammanträde
i Långed 15 juni 1764

Avskriften har skett så troget som möjligt, utan modernisering av stavningen. Oklarheter i läsningen markeras med frågetecken. Text inom klammer har lagts till för att förtydliga. För att namn ska vara sökbara på webben anges de även med standardiserad stavning.

Åter till förteckning över källdokument


Åhr 1764 d: 15 Junii närwarande uti Ricksens Höglofl:e Ständers Landt Råskillnads Deputations, fölljande, neml:n:

Af Höglofl:e Ridderskapet och Adeln: Capitainen Wälborne Herr Daniel Lagerbom, och Lieutenanten Wälborne Herr Carl Gustaf Toll.

Af Högwördige PrästerStåndet: Kyrckjoherden och Probsten Herr Magister Nils Lund, Kyrkjoherden Herr Magister Eric Widgren.

Af Lofl:e Borgare Ståndet: Borgmästarne Herrar Mathias Kiörning och Nils Kröger;

Af Hederwärda Bonde Ståndet Nämndemannen Erich Andersson och Anders Ohlsson Öberg.

Äfwenledes inställte sig nu Capitainen och Professoren Wälborne Herr Jonas Meldercreutz, som efter aflagd Domare Eed, dess Säte i Deputationen intog.

S:D: Justerades Protocollet den 14 i denne månad, hwarefter Befallningzmannen Renhorn anmälte, at han, i stöd af dess hos Deputationen giorde förbehåld, warit omtänckt, at låta hit kalla Hörne, Bjenbergz, Angsiö och Hössjö Byemän, såsom narmast [sic] gräntzande med deras skogssträckning emot den praetenderade Lähneskillnaden, uti ingen annan afsigt, än at igenom deras Eedel:a wittnesmåhl, ärhålla säkraste uplysningen, hwarest och ifrån hwilka puncter skillnaden Wästernorrlands och Wästerbottns Lähn emellan i fordna tider warit räknad; Men som wid bemelte Byemäns förhörande i Mårgonstunden Renhorn skall funnit at de fleste af dem ej annat Landamäre afweta, än det de tillika hålla för Byeskillnader, wid hwilka Renhorn i förewarande casu så litet skall kunna sig trygga, som Öfwerheten honom witterligen, sedan Byarne Hönsiö, Mullsiö och Gräsmyra blifwit Nordmalingz Sockn underlagde, någon författning om slika skillnader ei skall giordt, utan allenast at flere Landtmätare ifrån Wästernorrland, på Byemäns begiäran i Nordmaling, skola utan Communication med angräntzande Wästerbottniska Jordägare, och således Ensidigt, upgådt sådane Byeskillnader; Alltså och emedan förstnämnde Byemän med flere således swårligen torde kunna utreda hwad för Lands Rå warit at anse, och huru mycket för deras skogzgafwel af Byeskillnaden theruti inlöper; Ty wille Renhorn för dess dehl hålla betänckeligit, att någon Edgång i så beskaffad omständighet af dem fordra, hwilket han dock Deputationens ompröfwande underställte, med hemställande tillika om icke sådane emot Praetensions Lineerne gräntzande Byar kunna giöras föreställning till åsämjande; Och begiärte imedlertid Renhorn at få Justus Larsson i Bäcken, samt 3:ne stycken Bönder i Hörne edeligen hörde öfwer Praetensions puncterne Pengsiön och Ångerbalen, såwida någonthera af dem intill dessa puncter med sine Byeskillnader ej stöta.

Åter till sidans början

Härwid påminte Provincial Fiscalen Hägglund, at i händelse Renhorn blifwer tillåtit, at dess åberopade wittnen få afhöra, hwilket Hägglund för ingen dehl will bestrida, så förmodade han sig äfwen berättigad, att få inkalla Mullsiö Byemän till Edelig berättelses afgifwande, uti alt hwad de kunna hafwa sig om Lands Rået kunnigt.

Såsom jäf emot sidstnemnde wittnen anmälte Renhorn och med 2:ne Arnäs Lofl:e TingzRätts protocolls utdrager wiste, at twist warit emellan Mullsiö och Hössjö Byar om något Sågtimmer hyggste, hwarunder the förre påstådt skogzsträckning till Hössiöklubben; Hwarföre, och som samma Hössjöklubb är En ibland Wästernorrländska praetensions puncterne, skolande twisten Byemännen emellan uti Höglofl:e Kongl. HofRätten äfwen ännu wara oafgiord, Så förmodade Renhorn att Mullsiö Byemän för ingen dehl kunna härutinnan wittne bära. Hägglund åter förmente obewisligit wara att Mullsiö och Hössiö hafwa någon Rågångztwist uti Kongl. HofRätten anhängig, och äskade elljest intet intygande af Mullsiö boerne uti annat, än hwad som deras egen Byeskillnad icke rörer.

Widare och tå Hägglund till närmare bestyrckande theraf at Armsiön [Armsjö] bör lyda under Nordmaling, som han af allder [sic] och ifrån dess första uparbetande skall legat, uptedde En ovidimerad afskrift af 1687 års Roteringzwärck, hwaruti Armsiön står anteknad för Udderök [Udderöh?] under Nordmalingz Sockn, Så anmälte Renhorn at ofwanföre Pengsiö, såsom öfwerste SkatteBy i Umeå Sockn, skall Crono Allmenningen emottaga, hwarå en hoper Nybyggen blifwit inrättade, och theribland Armsiön, hwarom Renhorn berättade, at ehuru så alldeles ei bestridas kan at berörde Nybygge blifwit sökt och wunnit wid HäradsRätten och Konungens Befallningshafwanden uti WästerNorrland, så skola dock the 2:ne åboer som derå suttit, enligit upwist Extract af 1712 års JordeBok för Wästerbottn, 1706 lemnat hemmanen öde och flyttadt till Lappmarcken, hwarefter och sedan the legat öde till år 1723 skall En wid namn Mats Håkansson, af Konungens Befallningzhafwanden i Wästerbottn begiärt och under wisse fryhets år fått tillstånd, at det Ena hemmanet åter för Rök uptaga, ifrån hwilken tid det ständigt hördt under Wästerbottn, och af sådan grund uti Jordeboken derstädes blifwit antecknadt, såsom till hela Räntan Kronan behållit. Af denne anledning, samt såwida berörde Nybygge skall ligga 1 ½ mil ifrån Agnäs i Nordmalingz Sockn, förmodade Renhorn Armsiön med rätta böra lyda under Wästerbottn, och at det, som bemelt är blifwit under Ångermanland, wille Renhorn anse för mindre sällsamt, såwida i förra tider, ingen brist skall warit på remisser ifrån Herrar Landshöfdingarne i Wästernorrland, hwarefter utsyningar på Nybyggen skall skiedt, under den tiden skall ock, utom Armsiö Nybygget, 2:ne Nybyggen, Bahlsiö och Nyland, eller på Lappska Råijallwattnet kalladt, på lika sätt, under Ångermanland blifwit utsynte, fast de nu mera höra till Wästerbottn; Såsom widare skiähl härtill, hwad Bahlsiö och Nyland angår, anförde widare Renhorn, at Befallningzman Westman i sednare tider, och sedan igenom Herrar Landshöfdingarnes i begge Lähnen försorg, skillnaden emellan Åhsele Lappmarck, och bebodde Landet blifwit upgången, skall uteslutit berörde begge Nybyggen utur Ångermanlands Jordebok, det han, efter Renhorns tanka, utan swåraste answar ej dristat giöra, om han icke haft höga wderbörandes Ordres och Befalling thertill; hwilken utlåtelse Renhorn äfwen brukade om Armsiön; I stöd så häraf, som ock i anledning af hwar Renhorn förut hos Deputationen anmäldt, ansåg han sig nu mera berättigad, till sträckning efter Wästerbottniska Praetensions Lineerne, ifrån Ångerbahlen til Ängersiöån. Och förklarade sig i öfrigit Renhorn at han ei kan utlåta sig öfwer Wästernorrländska Praetensions Lineen, innan Staflederne, till föllje af 16 § uti Landmätare Instruction all praxis uti Landtmaterie [sic] Contoiret blifwit af wederbörande Landtmätare på Chartan updragne eller utprickade, hwarom Renhorn hos Deputationen förut äfwen skall anhållit, förmodande han desto hälldre bifall härutinnan, som utom det någon anledning skall wara at befara det åtminstone utägorne af Hörne och Bäck, med flere Byar på Wästerbottniska sidan igenom Wästernorrlands Praetensions Lineen blifwit afskurne, hwilket utan hielpande af Stafleder ei skall med någon säkerhet kunna utrönas; Så håller ock Renhorn före at sådan uplysningz wägande för Deputation och Actores publici, är stridande emot alla Mathematiska Lagar, hällst alla Concept Chartor som i Contoiret inlemnas, böra med sådane Stafleder, endast för uplysningar skull, wara försedde; Och skall, i brist af sådan Stafled, äfwen den oreda hända, när man ei wet hwilken Bys ägor sträckningen afskiär, att En Theraf kan komma inom Ett främmande Lähns Rågång, då innehafwarne af sådan äga, wid förefallande twistigheter med nästgräntzande Byar, på den sidan nödgas icke utan möda och kostnad besöka frammande [sic] Domstohlar och wara blottställd för wittnen, om hwilkas frägd och upförande the ingen kundskap äga, och så widare hwilket alt Renhorn till Deputationens bepröfwande öfwerlemnade.

Åter till sidans början

Öfwer alt detta utlät sig Hägglund, at Staflederne eller gång lineerne på En Charta, hwarest Praetensions puncterne äro utstakade, och Lineen theremellan ricktigt updragen, äro och blifwa både alldeles onödige och onyttige, kunnande han således ei ansee Renhorns påstående härutinnan nnorlunda än som en onödig curiosité, och underställte han i öfrigit till Deputationens ompröfwande huruwida öfwer sådan Renhorns inwändning dömas kan, innan Herr vice Häradshöfdingen Theet, såsom Ledamot å Höglofl:e Ridderskapets och Adelns wägnar, ankommer; Anmälande i öfrigit Hägglund emot hwad Renhorn om Armsiön anfördt, att ehuru den samma kunnat komma i Ödesmåhl, Så förmodade han deraf ei föllja at den bör blifwa under Wästerbottn utan at åboen, som Uddemantahls medels afgifter till Nordmaling ei kan undgå, äfwen sielf bör höra under samma Sockn: Widare inlemnade Hägglund till Protocollet fölljande

Till bestyrckande theraf att Herr Befallningzman Renhorn i sitt första påstående, hwad Snödan [Snöan] beträffar, ganska wida afwikit ifrån Sanning och rättwisa, beder jag Ödmiukast att med fölljande 3:ne trowärdige mäns wittnes Börder, måtte i Protocollet få inflyta, hwaraf oemotsägeligen fölljer, att Snödan allderig warit Wästerbottn tillhörig, och än mindre nu kan dragas til skillnadsmärcke, som twert om blifwit med fler wittnen fulltygat, at Hwit eller Klocksten [Vitsten/Klocksten] för Lähneskillnad wid hafsstranden, af ållder warit hållen.

Hwad åter Ängerå Bron [Ängeråbron] widkommer, Så finnes af Wittnets Olof Ohlssons [Olof Olsson] i Brattforss [Brattfors] Eedeliga utsago, at En Ensidig Syn från Wästerbottn, för ganska lång tid tillbaka, under mycken wälplägning och Flaskors uttömande i Flaskwiken, giordt den samma till Byaskillnad, hwarefter och såwida Nordmalings Socknemän gierna sedt at undslippa halfwa Brobyggnaden, och Ett stycke wäg der nordanom, hafwa Wästerbottningarne börjat underhålla samma wäg, med halfwa Bron, och omsider deraf tagit sig anledning at ansee berörde Broo för LandsRå, som endast warit Byeskillnadsmärcke, det Olof Ohlsson ock berättadt för alla stora Herrar, som han i sin ungdom ther förbi skiutsat, hwadan Wasterbottniske [sic] Herr Landshofdingen Grefwe Duglas, med flere tagit sig anledning at utnämna Ängerå Bron för Lähneskillnad, hwilken dock ingen å Wästernorrlands Lähns wägnar, hwarken då eller sedermera Lagligen bifallit, hwarföre jag ock med all wördnad förmodar, att denne Bro ei heller nu må annorlunda än som ByaRå warda ansedd, hällst jag med wittnen redan bewist att Lähneskillnadssträckningen framlöper åt gamla Fierdings Stållpen [fjärdingsstolpen] Ett godt stycke norrom samma Bro föbehållande [sic] mig at, sedan flere tillförwäntande wittnen blifwit hörde, få widare anföra hwad jag efter omständigheterne kan finna mig böra slutel:n anhålla och påstå.

Åter till sidans början

Ibland de åberopade Allegaterne fans Kyrckjoherdens i Nordmaling Magister Johan Unaeii attest af den 12 hujus, hwaruti berättes, att Umeå Fiskeriskap som ligger i Snödan [Snöan], både ??? Kyrckjoherden Unaeii och dess Företrädares tid, lefwererat Strömmingz Tyonden årligen till Nordmaling, enl. Kongl. May:ts nådige Resolution pa.. Städernas Beswär den 28 Aug. 1727 § ? och at the likaledes årl:n betalt Landtlega till NorrByboerne; Widare innehåller samma attest, at ifrån Badstugu Träsket [Bastuträsk] och Armsiön [Armsjö], hwilken? sednare fordom haft Båtsman, men i nyligare tider blifwit pålagd Solldat, Prästrättigheter, samt ifrån Hwitwattnet [Vitvattnet] både Crono och Präste Tyonden årligen till Nordmaling, äfwen äro betalte, hwilket H:r Kyrckjoherden håll.. före wara öfwer allt så i Umeå som Nordmaling kunnigt.

Den andra attesten af Klockaren Jonas Arctaedius, och den 3:dje af afskiedade Sergeanten Jöran Forsparre utgifwen, innehålla, at uti afl:e Probsten Turdins tid, har Strömmingz Tjonden af då warande Fiskeriskap uti Snödan [Snöan] upburits under Nordmaling, och at Forsparre i 30 års tid, för tillstånd at idka Fiske i Snödan och för muhlbetet derstädes åt Creaturen, betalt, jemte många andra, Landtlega till Norrbys Byemän i Nordmalingz Sockn.

Mera bewis hwad Snödan angår, förmente nu Hägglund ei behöfwas, och Renhorn åter åberopade sig theruti innan 1676 års Charta, utom hwad wittnen å dess sida om Snödan intygat, och lemnade för öfrigit alle af Hägglund uptedde attester i sitt wärde.

Efter middagen.

Åter till sidans början

S:D: Till närmare bestyrckande af Wästerbottniska Lähneskillnads praetensionen föreställte Crono Befallningz mannen Zacharias Renhorn fölljande wittnen, hwilka han begiärte Eedel:n afhöras måtte, neml:n Justus Larsson, Olof Mickelsson [Olof Mikaelsson], och Johan Ersson i Hörne, Anders Andersson i Bjenberg, Olof Ohlsson [Olof Olsson] och Mickel Ohlsson [Mikael Olsson] i Hössiö [Hössjö] alle ifrån Umeå Sockn.

På lika sätt anmälte Provincial Fiscalen Daniel Hägglund till Eedeligit afhörande om Wästernorrländske pratentionens richtighet Mickel Jonsson [Mikael Jonsson] i Gräsmyra [Gräsmyr], Jon Salmonsson [Johan Salomonsson], Olof Ersson och Isack Isaksson [Isak Isaksson] ifrån Mullsiö [Mullsjö] Nordmalingz Sockn: Och emedan Renhorn på närmare efterfrågan och föreställning, afstod ifrån dess förr middagen emot bemelte Mullsiö Byemän anförde jäfsmål, med förbehåld, at, uti wittnesmålen deras egne Byeskillnader ei widröras icke eller sådane Lähneskillnadsmärcken, som stöta intill, eller till någon dehl föllja sådan Bya Rågång; ty aflade alla förenemde wittnes Eed, och efter undfången alfwarsam warning för mened, samt föreställning, at icke ens nemna, mindre sammanblanda Bye Rågångarne med Lähneskillnaden, utan endast upgifwa hwad de kunna hafwa sig kunnogt om Lands Råsträckningen, ofwan och nedanföre deras Byeägor, berättade först Justus Larsson att han de förra åren af ryckte hördt Snödan nämnas för LandsRå och äfwen at Ångerbalen omtalats, men Hwitberget skall för wittnet allderig blifwit nämnt förr än innewarande år, af hwem sådant namnte [sic] mins han icke; Men at Hönsiö, Mullsiö och Gräsmyre Byar i fordna tider skall legat under Umeå, dit och Broar efter deras gamla winterwäg ännu skola wara synbare, det påminte wittnet sig hafwa hördt. Upläst.

Olof Mickelson [Olof Mikaelsson] om 30 års ållder, har ifrån Barndomen hördt det Ångerbalen hållits för LandsRå, och at Hönsiö, Mullsiö och Gräsmyre Byar i forna tider legat under Umeå, men hwilken alt sådant för wittnet berättadt mins han icke, äfwen som han om Hwitberget ingen kunskap äger. Upläst.

Johan Ersson 24 år gamal, sade sig af dess Fader, som ännu lefwer, hördt berättelse att LandsRået gådt till Snödan, och at Ångerbahlen likaledes warit hållen för LandsRå, skall Jon Persson i Ängsiö med flere wid tillfällen omtalt, äfwen som ock wittnet hördt, at Hönssiö, Mullsiö och Gräsmyre Byar i förra tider legat under Wästerbottn, skolande wittnet sedt KafwelBroar efter berörde Byemäns den tiden brukade kyrckjowäg. Af dess moder har wittnet widare hördt, at i hennes ungdom Hössiöklubben skall blifwit hållen för ett Rå, hwilket ock Nordmalingsboerne sedermera welat påstå, men Wästerbottningarne skola sådant ständigt bestridt. Upläst.

Åter till sidans början

Anders Andersson 38 år gammal berättade sig hördt Ängerån wara räknad för LandsRå, och äfwen Klocksten, fast det sednare för wisso ej kan säijas, i lika måtto har ock Ångerbahlen blifwit för wittnet nemnt, dock utan betydelse; Men at Hönssiö, Mullsiö och Gräsmyre Byar i förra tider legat under Umeå, och at Broarne uti deras gamla kyrckjowäg dit, till en dehl ännu äro synbare, det har wittnet både hördt och sedt. Upläst.

Olof Ohlsson [Olof Olsson] på 34 året gammal, berättade sig ifrån ungdomen hördt ÄngeråBron nämnas för LandsRå, och äfwen i sednare tider Ångerbahlen. På lika sätt skall ock wittnets Fader berättadt, att Hönssiö, Mullsiö och Gräsmyre Byar i förra tider legat under Umeå, och at Broar som de nyttjadt till deras kyrckjowäg ännu äro Synbare. Upläst.

Mickel Ohlsson [Mikael Olsson] 38 år gammal födder i Nordmaling, berättade, at han under tjenstetiden i Gräsmyra, hördt af Olof Tobiesson derstädes, Ängerån, Wåhrslistufwan [Vårslidstuvan], Snickarsten, Krokbiörcken [Krokbjörken] och Ångerbahlen wara hållne för gamla LandsRå, hwilket hwad Ångerbahlen angår, wittnets Fader äfwen skall berättadt, lika som wittnet elljest hördt, at Byarne Hönssjö, Mullsiö och Gräsmyra i forna tider hördt till Umeå, under hwilken tid En Domare derifrån skall haft Fäbodeställe på En Swedja å Gräsmyre ägor, Widbo [Vibo] kallad, och Byemännens den tiden nyttjade kyrckjowäg till Umeå skall ännu wara synbar. Om Snödan har wittnet likaledes hördt något nämnas, men med ingen wisshet. Upläst.

Mickel Jonsson [Mikael Jonsson] 37 år gammal född i Gräsmyra [Gräsmyr], berättade sig hördt af Hönsiö Byemän, med flere, at Klocksten, Ängeråbron, Sqwalpsiön, Hössiöklubben, Rörtjern och Bienlandsbäcken länge warit hållne för LandsRå, och äfwen at HwitBerget räknats för gamlare LandsRå än Ångerbahlen, hwilket sednare Johan Ersson och Erick Jonsson [Erik Jonsson] i Armsiön [Armsjö] skola för wittnet berättadt, men om Snödan har han ingen underrättelse, icke eller med större wisshet derom at Hönssjö, Gräsmyra och Mullsiö i förra tider hördt under Umeå, än at han hördt det som En gammal Saga, lika berättelse skall ock wittnet fådt therom at Hössjö Byemän bestridt sträckningen till Hössiöklubben. Upläst.

Jon Salmonsson [Johan Salomonsson] 52 år gammal har hördt ÄngeråBron af gammalt hållas för LandsRå, men Sqwalpsjön och Klocksten icke förr än i sednare tider, och sedan Landtmätarne börjat gå. Ofwanföre har wittnet af Olof Tobiesson i Gräsmyran hördt, Trållberget [Trollberget], Råberget, Killinghollmen [Killingholmen] och RörTjernen [Rörtjärnen] wara af ållder hållne för LandsRå, Äfwenledes Ångerbalen, hwaremot Hwitberget allenast i sednare tider blifwit derföre nämnt, och at Gräsmyra, Hönssiö och Mullsiö af gammalt legat under Umeå, har wittnet allenast af härmelser; Det påminte sig likwäl wittnet, på efterfrågan, för wisso, at Länsman 2:ne år förrän Lineen upgicks tillsagdt Byemännen at upgifwa deras Byeskillnader hwar för sine ägor. Upläst.

Åter till sidans början

Olof Ersson om 55 års ållder wittnade at han både hördt och af Chartan sedt at Ängerån warit LandsRå, likasom han ock märckt Snödan wara på Chartan utprickad; Ångerbalen och Hwitberget har wittnet för 2:ne år sedan jämwäl hördt nämnas för LandsRå, tillika med Grafwabergs grofwen, Trållberget [Trollberget] och Råberget, Om hwilka sednare Nordmalingz boer dock berättadt för wittnet, at de af ållder warit derföre hållne, Killinghollmen, RörTjernen och Trehörningen, har wittnet på samma sätt hördt nämnas för Lands Råskillnads märcken, fast han ei wet hwarest de äro belägne, ärhindrande sig i öfrigit, att Länsman för 2:ne år sedan tillsagt wittnet at upgifwa desse märcken. Upläst.

Isack Isacksson [Isak Isaksson] 48 år gammal berättade, sig för 26 år sedan hördt af åtskillige NordmalingzBoer at Grafwabergz grofwen, Trållberget [Trollberget], Råberget och Ängerån, till hwilket sidstnemde ställe wägabyggnaden af Nordmalingz Sockn alltid underhållits, warit räknade för Lands Råskillnadsmercken, men Klocksten har wittnet ei wetat wara LandsRå förrän för några år sedan, eller den tiden som Herr landshöfdingen Funck wistades i Wästerbottn. Samma tid skall ock Länsman antydt Byemännen at upgifwa deras skillnadsmärcken emot gräntzen, och äfwen samma tid har wittnet hördt, at Lahneskillnads [sic] Lineen gådt till eller ifrån Snödan; Ärhindrande sig för öfrigit, på tillfrågan at gamla män ifrån Armsiön och Orrträsk, begge under Wästerbottn liggande, wid tillfällen utlåtit sig, det Hwitberget ifrån längsta tider warit hållit för LandsRå. Upläst.

Åter till sidans början

Åter till förteckning över källdokument


Texten är en avskrift från akt X35 i Lantmäteriets arkiv i Gävle. Den är i sin tur en odaterad avskrift av originalet, som återfinns i Riksarkivet, Frihetstidens utskottshandlingar, R3367 (gammalt nr 80a), blad 120–325. Avskriften i Gävle har kontrollerats mot det mycket mer svårlästa originalet i Riksarkivet och befunnits vara mycket trogen. Läs mer i boken Landskapsgränsen mellan Ångermanland, Västerbotten och Åsele lappmark (Thalassa förlag 2007).

© Skogsfrun. Gudrun Norstedt, Byvägen 12, S-913 42 OBBOLA. 090-13 94 98. Aktuell mejladress: gn[snabel-a]skogsfrun[punkt]se