Hem Natur Textjobb Kultur Trycksaker Thalassa Publicerat

Källdokument angående dragningen av landskapsgränsen

mellan Ångermanland, Västerbotten och Åsele lappmark

Råskillnadsdeputationens sammanträde
i Långed 16 juni 1764

Avskriften har skett så troget som möjligt, utan modernisering av stavningen. Oklarheter i läsningen markeras med frågetecken. Text inom klammer har lagts till för att förtydliga. För att namn ska vara sökbara på webben anges de även med standardiserad stavning.

Åter till förteckning över källdokument


Åhr 1764 d: 16 Junii, närwarande wid Ricksens Höglofl:e Landt Råskillnads Deputations:

Af Höglofl:e Ridderskapet och Adeln: Capitainen Wälborne Herr Daniel Lagerbom, Capitainen och Professoren Wälborne Herr Jon Meldercreutz, Lieutenanten Walborn [sic] Herr Carl Gustaf Toll.

Af Högwördige Präste Ståndet: Probsten och Kyrckjoherden Herr Magister Nills Sund. Kyrkjoherden Herr Magister Eric Widgren.

Af Lofl:e Borgare Ståndet: Borgmästarne Herrar Mathias Kiörning och Nils Kröger.

Af Hederwärda Bonde Ståndet: Nämndemännen Erich Andersson och Anders Ohlsson Öberg.

S.D. Efter förrättad protocolljustering öfwer hwad gårdagen warit förehaft, anmälte Crono Befallningzmannen Zacharias Renhorn sig nu hafwa de den 14 hujus upgifne wittnen till hands som äro gamla Länsmannen Hans Finberg, samt Erich Andersson [Erik Andersson], Erich Larsson [Erik Larsson], Zachris Andersson [Zackarias Andersson], Jon Jonsson [Johan Jonsson], Johan Jacobsson [Johan Jakobsson], Johan Andersson och Erich Ersson [Erik Eriksson] ifrån Hummelholms [Hummelholm] By Nordmalingz Sockn, Begiärande at uti LandtRåskillnadstwisten Wästernorrland och Wasterbottn [sic] emellan, få dem Eedeligen afhörde.

Provincial Fiscalen Daniel Hägglund åberopade sig likaledes till wittne i samma sak Erich Matsson [Erik Matsson] i Agnäs, berörde Sockn; Och ehuru Renhorn såsom jäf emot denne sidstnemde wille föregifwa, att han warit Sockne Fullmäcktig wid Praetensions Lineens upgående, emellan Ångerbalen och Tåsiön, Så förklarade han sig dock på föreställning nögd at afstå ifrån samma jäfsmåhl, sedan intygat blef at Erich Matsson ei haft någon Fullmacht af Socknen; Och aflade derföre Erich Matsson tillika med alla the öfrige wittnes Eeden, hwarpå the efter undfången warning för mened, samt tillsayelse at uti deras wittnesmål ei inblanda något som rörer deras egne eller andras Byeskillnader, hwarför sig berättade först.

Länsman Finberg 83 år gammal och född i Nätra Sochn, at under dess öfwer 20 års tid giorde Brofogde tjenst i Nordmalingz Sochn, har Landswägen allderig längre bygdts än mitt på Ängeråbron, hwarest Wästerbottns Lähn Inbyggare emottagit. För några år tillbaka har ock wittnet fölgdt Landtmätaren Essping [Gabriel Esping] wid en ismätning öfwer Skiärgården, då bemelte Landtmätare börjadt efter Norrby Boernes anwisning på Ett litet Skiär wid Bäcksvadet och gådt til Jernäs udden emot Grundsunda, skolande Landtmätaren wid detta tillfälle uti Lineen på det ställe, hwarest Wästerbottns Landtmätaren förut stadnat, ifrån hwilcken punct Snödan wisat sig, efter wittnets tycke, och så widt han nu kan minnas, uti full nordost. Af Nybyggarne i Nordmalingz Sochn påminte sig wittnet äfwen hafwa hördt berättas, at Hwitberget af ållder warit hållit för LandsRå, men hwarest samma berg är belagit, och huru widare dermed kan wara, wet wittnet icke. Upläst.

Åter till sidans början

Erich Andersson [Erik Andersson] om 63 års ållder berättade sig ei afwetat någre Landsskillnads märcken, men när för flere år tillbaka wittnet, jemte dess grannar kommit i process med Honssjöboerne, skall wittnet af dess Fader fått om händer Ett gammalt Syne Bref af år 1677 hwilket wid efterseende och på tillfrågan befans wara af enahanda innehåll med det som den 8 i denne månad i Protocollet blifwit intagit, hwaraf wittnet fådt underrättelse om de deruti nemnde märcken, Klocksten [Klovsten], Grafwaberget [Gravaberget] och Sebers tjern [Suberstjärn], samt En stor Tall derofwanföre. Upläst.

Erich Larsson [Erik Larsson] 43 år, Sackris Andersson [Zackarias Andersson] 60 år, Jon Jonsson [Johan Jonsson] 46 år, Johan Jacobsson [Johan Jakobsson] 53 år, Erich Ersson [Erik Eriksson] 46 år och Johan Andersson 64 år hade alla enahanda berättelse med Erich Andersson, tilläggande allenast Johan Andersson, at han efter härmelse hördt, det Snickarsten som wittnet ofta gånger sedt skall warit hållen för LandsRå. Upläst.

Och berättade för öfrigit alla Hummelholms Byemän at uti deras By wäl funnits Originalet till 1667 års SyneBref, men under En med Tapptolls Nybyggarne för någre år sedan sammanhafd Rättegång, skall berörde document blifwit inlemnadt till HäradsRätten, hwarifrån de det samma sedermera icke återfått, så framt en Nämndeman uti Baggård, hwilken Byemännen om merberörde Original SyneBrefs återbegiärande anmodat, det icke om händer hafwer, hwarom de till Måndagen willja giöra sig underrättade, imedlertid uptedde the En öfwer Byeägorne af Landtmätaren Nils Spohle år 1705 författad Charta.

Erich Matsson [Erik Matsson] 64 år gammal berättade, at han hördt af månge både i Wästerbottn och Ångermanland, och äfwen af dess Swärfader som warit 111 år gammal då han dödde, att Hwitsten och Hwitberget af ållder warit hållne för LandsRå, men hwarest Hwitsten är belägen wet wittnet icke.

Åter till sidans början

Efter middagen.

S.D. Ibland dem som förmentes äga twistige Byeskillnader emot LandsRået anmälte Actores Publici, såsom närwarande, Bienbergs, Mullsiö och Hössjö Byemän, hwilka således, till föllje af den för Deputationen utfärdade instruction, giordes föreställning till åsämjande om sådane deras ByerRå, men som Byemännen i synnerhet ifrån Mullsiö och Hössjö, hwilka hwad Hössjöklubben angår skola wara stridiga, begiärte betäncke tid till den 18 hujus, då de willja inkomma med FörlikningzFörslaget; Så lemnades dem sådant anstånd, och antyddes Länsmännen at till samma dag äfwen inkalla Jordeäganderne ifrån de flere Byar, om hwilkas Skillnader någon twist wara kan.

Hägglund anmärckte wid och emot Hummelholms Byemäns förr middagen aflagde wittnesmåhl, att som de endast wittnat i sin egen Sak både om deras Byeskilldnad och angående 1667 års obewittnade och till Lähneskillnaden allderig dugelige document, Så påstod han at någotdera så mycket mindre afseende hafwas måtte, som ifall sådan deras enskillte Byeskillnad emot all naturlig belägenhet och andre å Wästernorrländska sidan redan Producerade skiähl, skulle efter Renhorns åtrå och påstående dragas till Lähneskillnad, så ginge ock dymedelst Mullsiö, Gräsmyre, Hörnsiö, Agnäs och Hwitwattns i Nordmalingz Sochn till Båtmans Roteringen anslagne Byar, under Umeå Sochn och Wästerbottns Lähn, hwarigenom, utom flere oredor 1687 års elljest oförändeliga RoteringzWärck, oskiäligen skulle brytas och öfwerträdas.

Häremot åter anförde Renhorn dictando: Förutan hwad jag till bestridande af den på Wästernorrländska sidan påstådde Lähneskillnaden, inför Protocollet, i all Ödmiukhet anfört och påstådt, har jag skolat fölljande i lika Ödmiukhet derwid widare ärindra.

1:mo. At det på Wästernorrländska sidan föregifne Råstället, HwitBerget [Vitberget] kalladt, är på den å samma sida ingifne och upgångna praetensions Charta icke uptagit eller utmärckt, utan finnes allenast af H:r Landtmätarens och Actoris DagBok, at det skolat ligga 2:ne mihlar från Ångerbahlen [Ångerbalen], som de welat gissa i mörckt och töcknogt wäder, men på En bihangz Charta, som blifwit upwist, och lärer i det mörcka wädret wara gissningzwis updragen, tyckes samma Berg ligga som i En smal kihl 5 milar från Balen, hwilketdera det nu är, är ganska owist, men efter strackningen [sic] skulle det ligga i Lycksele Lappmarck, och har jag derom ingen kundskap mera, än at flere Berg med det namnet der gifwes, icke eller har jag kunnat fråga Inwånarne derstädes derom, emedan detta Berg allderig warit in qwaestione.

Åter till sidans början

2:o. Utom föregående stora owisshet detta Berg angående, äro de wittnen som derom härmat, sådane som antingen sielfwe eller deras släckt ligga nu inom twiste Lineen, deras förfäder i Örträsk och Knaften, som för dem sådant skolat berättadt, hafwa warit främlingar, och sig, enl:t 1695 års Stadfäste JordeBok efter bemelte år, der såsom Nybyggare nedsatt, men efter det åhretalet, äfwen ock för, är ingen laga gräntzeskillnad, af Öfwerheten Lähnen emellan, i den sträckningen wärckstäld, och således hafwa desse Attestanter, ei haft annan grund till sine härmelser, än hwad som de sielfwe tyckt, eller för wisse omständigheter welat.

3:io. Utaf de skiähl och omständigheter som blifwit anförde, om Armsiö [Armsjö] Nybyggarne, och att de höra och måste genom Laga Actus blifwit lagde till Wästerbottn, bewises ock at Ångerbalen warit af Herrar Konungens Befallningshafwande i Wästernorrland ärkiänd för Lähne ändeskillnad, Ångermanland och Wästerbottn emellan, hwilket ock bestyrckes af de höga Ordres, som H:r Landtmätaren Wallanger fått, at der Lineen uptaga, det han ock giordt, warandes det Herrar Landshöfdingarnes Sak, at utsätta sine Lähneskillnads praetensioner, ock icke nästgräntzande Byars, som genom enfaldig inbillning, om sine Byeskogars utwidgande, giöra härmelser till wärckeligheter.

4:to. Höglofl:e Deputationen, täckes detta jemte hwad mera, som blifwit inför Protocollet alldra ödmiukast anmäldt, samt at H:r Fiscalen Hägglund, påstådt sig willja upwisa Laga Rå och Rör, till sin påstådde Lähneskillnad, men det ei gittadt, uti högrättwist bepröfwande taga, och höggunstigt så laga, att Wästerbottns Lähn blifwer åtminstone, med hwad det till denne dag innehaft, ifrån Ångerbahlen [Ångerbalen] till Ängeråhn [Ängerån], och så widare bibehålllit, och att Lähneskillnaden icke må efter Wästernorrländska praetensionerne, taga in hela Byar, gå in uti Wästerbottniska Byars åkrar, och öfwer deras Stuguknutar, eller ock längre, hwarom jag ei kan wara widare förwissad, än at jag af de på twistestället upgångne Project eller Stafleder, ser at de så strukit, och der praetentionerne äro norr eller östrom bemelte Stafgångar updragne, instrykes af Wästerbottns Byar än mer, hwarom man dock ingen uplysning nu af den inlemnade Chartan få kan.

Den 17:te Söndag.

Åter till sidans början

Åter till förteckning över källdokument


Texten är en avskrift från akt X35 i Lantmäteriets arkiv i Gävle. Den är i sin tur en odaterad avskrift av originalet, som återfinns i Riksarkivet, Frihetstidens utskottshandlingar, R3367 (gammalt nr 80a), blad 120–325. Avskriften i Gävle har kontrollerats mot det mycket mer svårlästa originalet i Riksarkivet och befunnits vara mycket trogen. Läs mer i boken Landskapsgränsen mellan Ångermanland, Västerbotten och Åsele lappmark (Thalassa förlag 2007).

© Skogsfrun. Gudrun Norstedt, Byvägen 12, S-913 42 OBBOLA. 090-13 94 98. Aktuell mejladress: gn[snabel-a]skogsfrun[punkt]se