Råskillnadsdeputationens sammanträde
i Själevad 10 juli 1764
Till skillnad
från merparten av protokollen har detta inte skrivits av från akt X35 i
Lantmäteriets arkiv i Gävle, eftersom detta dokument har en lucka
omfattande perioden 27 juni–11 december 1764. Det har
emellertid visat sig att Nils-Erik
Molin, Järnäsklubb, har en avskrift av samtliga protokoll, gjord efter
en dombok från Nordmalings socken. Han har välvilligt ställt de saknade
protokollen till förfogande. Deputationens originalprotokoll återfinns
annars i Riksarkivet, Frihetstidens utskottshandlingar, R3367 (gammalt nr
80a), blad 120–325.
Text inom klammer har lagts till av webbplatsens
innehavare för att förtydliga. För att namn ska vara sökbara på webben
anges de ibland även med standardiserad stavning.
Åter till förteckning över historiska dokument
Den 10. Julii närvarande uti Själewads By samtelige
Riksens Höglofl. Ständers Landt Rå skillnads Deputations Ledamöter.
S:D: Sedan justeringen av Protocollerne d. 27., 29., och
30. sistlidne Junii, samt d. 4., 6., 0ch 7. i denna månad för sig gått uti
Actorernes Krono Befallningsman Zacharias Renhorns och Provincial Fiscalen
Daniel Hægglunds övervaro, yrkade Renhorn dess den 6. i denna månad gjorde
påstående om de handlingars anskaffande, som uti Sidensjö och Ramsele
Kyrkor, samt hos Byemännen uti Ruske By, Junsele Sochn skola finnas, och
röra Guhlselet, Åsele Åhn samt Länesträckningen emot Jämteland, förmodande
Renhorn desto hellre Hægglund fullgörandet härav bliver ålagt som det för
honom bekvämligast låter sig göra, och Renhorn i annat fall ej kan
förbjudas att tro avskrifterne därav, som för honom blivit upptedde.
Hægglund häremot anmälte, att utom det berörde 1505 års
Contracts brev icke rörer därvarande läneskillnads tvist, utan endast
råskillnaden Ångermanlands Norra och Södra Fögderier emellan, så skola
Originalerne till såväl meranämde Brev, som de övrige av Renhorn äskade
handlingar igenom eldsvådor och på annat sätt vara förkomne, så att de
numera, ehuru Hægglund sig därom beflitat, ej stå att erhålla.
Renhorn åter trodde detta vara en blott undanflykt och ett föregivande,
som mindre grund äger, förklarande sig dock nögd att avstå med all vidare
erinran om verkställigheten härav, allenast Hægglund medgiver det
documentet rörande Ässe Åhn endast är, såsom blott hävdedom att anse,
vilket dock Hægglund bestridde. Men förklarade eljest på tillfrågan, att
han emot den 6. hujus edeligen avhörde vittnet Nybyggaren och Gratialisten
Höglander intet jäv hade att anföra.
Härpå uppteddes ett ifrån Krono Befallningsman Olof Westman till följe av
Deputationens d. 4. hujus utfärdade protocolls utdrag ankommet Kongl. Brev
under den 18 Januarii 1697, varuti Kongl. Majts Kammar Collegium, till
svar på dåvarande General Majoren och Lands Höfdingen Frölichs förfrågan,
att Hans Kongl. Majst. genom nådigt brev d. 21 förutgånde December
förordnat, det Armsjö Nybygge, som uti Ångermanlands Jordebok och
räkenskaper 1694 blivit upptagit, ävensom ett annat därstädes, vilket ännu
icke blivit infört, böra läggas till ----eckte [troligtvis
knekte-]indelningen i Wästerbottn, och således utur Gefleborgs Bok
uteslutas, på lika sätt som med det 3.dje hemmanet i Armsjön förfarits,
vilket 1683 års Gefleborgs Jordebok stått antecknat för 1/4 Mantal, men
igenom Kongl. Resolution den 19 December 1695 blivit Wästerbottn
underlagt, samt följaktligen på förra stället uteslutit.
Åter till sidans början
Ävenledes uppteddes en av Westman insänd Förteckning på
de i Ångermanlands Norra Fögderie befinteligen Nybyggen, vilken d. 30
Majii 1751 uppå dåvarande General Majoren, Lands Höfdingen och
Commendeuren Hr Baron Gripenhielms befallning blivit upprättad,
innehållande samma förteckning följande Nybygges lägenheter, näml:
Björkåbäck i Nätra Sochn, Degersjön dito i Anundsjö Sochn, Hundsjö och
Björkön d:o i Själevads Sochn, --byggsjön och Hattsjön d:o i Arnäs Sochn,
Ett Nybygge d:o på Sale Allmänning i Grundsunda Sochn, Mjösjön,
Hwitvattnet, Bjurvattnet, Bergsjö, och Anders Påhlssons Nybygge i
Nordmalings Sochn, varande å denna förteckning anmärkningar vid varje
Nybygge gjorde, och vid det sista, eller Anders Påhlssons, att, efter hans
egen berättelse, dess nybygge skall ligga på Norra sidan om den Lands Rå
skillnad, som är skedd emellan Ångermanland och Umeå, och således uti
Wästerbottns Höfdingadöme.
Efter middagen
S:D: Inlämnade till Deputationen Krono Befallningsman
Zacharias Renhorn följande Memorial:
Riksens Ständers Höglofl. Deputation täckes Höggunstigt
vid Läneskillnads tvistens slutliga avgörande i Högrättvist behjärtande
hos sig komma låta
1:mo. Att förutan vad å Wästerbottniska sidan så
skriftligen som muntligen och genom vittnen plivit påstått och bevist, så
är ock nu genom det genom Hr Krono Befallningsman idag inlämnade Document
fulleligen överbevist, att Armsjön för det den ligger och legat inom
Wästerbottns läns gräns, blivit efter Kongl. Befallning ifrån Wäster
Norrland dit transporterader, och följaktligen är ock därjämte fulltygat,
att den uppdiktade Läneskillnaden till Norrberget och Hwitberget är av
intet värde, och strävande emot vad av forno av Höga Överheten blivit
fastställt.
2:do. Värdigas Höglofl. Deputationen även behjärta det
Hr Fiscalen Hægglunds prætension ifrån Hwitberget till Karpsjö Kasen
avskär från Lappmarken flere 1695 skattlagde Lappland, som uti Åsele Lapp
Ränta inskatta, och skulle genom sådan söndring förorsaka minskning uti
berörde Ränta Ecclesiasticue inrättningen till förfång, varunder räntan är
förpantat, även som flere på samma land omlagde Nybyggen, som blevo Kronan
i framtiden till framtiden, efter skatt läggningen behållne, om de få
ligga under Lappmarken, men komma de under Ångermanland få de, efter
nyligen gjord nådig författning frälse mannarätt på sine Nybyggen, och
följaktligen Kronan av dem mindre gagn, utan njuta Ångermanlänningarne
igenom dem lindring i sin förr lindriga Båtsmans Taxering. Att Lapplanden
sträcka sig ned till det av forno bebodde landet, och att Lapparne måst
tid efter annan flytta undan i den mån som Ångermanland sig inkräktat
deras land, det hava flere Ångermanländska vittnen omordat, huru de dem
undan sig drivit, det bevisas ock av 1695 års Jordebok, där Tåsjön, nu i
Fjällsjö, och Malmsjön i Själewad äro upptagne för Lappmarks Skatteland,
men nu det förre genom Nybyggare, och det senare genom Mattarbodoms Bönder
intagne och skattelappen bortdriven, vilket allt om Hr Fiscalen medgiver,
jag fulleligen kan bevisa in loco, jämte alle andre Lapplands
sträckningar. Och som genom 1695 års formelle skattläggning lapparne fått
besittning av sine land, men Ångermanlands Bönder så därigenom, som flere
Kongl. Brev, som förr äre åberopade, ifrån sine självtagne inkräktningar
av Lappmarken skilde. Fördenskull hoppas jag ödmjukast, att intet avseende
på Hr Fiscalens påstående haves, varken angående Hwitberget eller Karpsjö
Kasen, emedan det sig endast på usurpatorernes i forna tider även diktade
påstående, att tränga Lapparne utur deras ur qwädnis egendom, grundar, men
ej på lag, Kongl. förordningar eller något annat laga fång.
Åter till sidans början
3:tio. De övrige Hr Fiscalens prætensions puncter, hava
icke en gång de ringaste egenvilliga härmelser sig till stöd, utan böra
endast bero på dess eget välbehag, varföre och som honom ingen tage
Länsrättighet mera än andra tillkomma, så lever jag i det ödmjukaste hopp,
att de skäl och documenter jag mig åberopat, rörande min påstådde
prætension ifrån Ånger balen till Tåsjöberget, komma i Högrättvis
consideration, och synnerl. Lappallmogens nödvändighet att bliva vid måssa
hederna och renbetet bibehållen en mil nära de gamle Byar i Ångermanland.
4:to. Angående Ångerbalen, täckes Höglofl. Deputationen
Höggunstigt finna, att Hr Lantmätaren Lindström i sin Charta beskrivning
vidgår det den blivit antagen till ände Rå emellan Lappmarken och Landet,
och att Hr Befallningsman Westman om Nybyggen Nyland och Balsjön ingen
kunskap vidare äger, än vad en ingiven förteckning innehåller om Anders
Pålssons Nybygge, vilket är detsamma som Nyland och ligger ovanföre Balen
.
Hægglund åberopade sig häremot vad han förut anfört. Och
vad Armsjön angår under ställte han Deputationens omprövande, hållande för
dess del före, att om det än blevo ansett för en Wästerbottns Läns
tillhörighet, hindrar dock icke att pårörde Armsjö ju kan avrösas, men ock
Läns skillnads linien lika fullt sträcka efter Wäster Norrländska
prætensionen, helst i annat fall Kronan så väl på den sidan om linien som
ock på den andra, varest Lapplanden gå intill själva skatte skogarne, som
vid Siuhl berget skall vara skett, bliver för mycket lidande.
Renhorn åter anförde vad sträckningen ---- Siuhl berget
angår, att det så mycket mindre kunnat eller kan anses för skatteskog, som
ifrån översta By i Anundsjö Sochn Risbäck till berörde berg är tvenne mil,
varande där ---- om Kronans Allmänning, och skall av den grund nybyggare
blivit öppet lämnat vid förehavd Allmännings avvittring därstädes att utan
avseende på Näs Boernes gjorde protest Nybyggen på merberörde ställe
anlägga.
På efterfrågan om Renhorn och Hægglund kunde uppgiva och
på Chartan utpricka låta de i 1695 års jordebok upptagne, och under Åsele
Lappmark lydande, samt till prætensions linierne sträckande Lappland och
Nybyggen?
Svarades av Renhorn, att han de fleste av dem med
visshet till namn och belägenhet kan uppgiva. Men Hægglund förklarade sig
därom ej äga någon kunskap. Varföre Renhorn lämnades såväl ber:de 1695 års
Jordebok, som ock erforderliga Chartor med antydan, att i morgon ingiva
till Deputationen omständelig berättelse härutinnan, och att varje Nybygge
och Lappland bliver dessförinnan på Prætensions Chartan likaledes utmärkt.
Åter till sidans början
Åter till förteckning över historiska dokument
Texten har ställts till
förfogande av Nils-Erik Molin, Järnäsklubb. Läs mer
om gränsdragningen i boken Landskapsgränsen mellan
Ångermanland, Västerbotten och Åsele lappmark
(Thalassa förlag 2007).
|
